DN 30 oktober 2000

KRITIKERNA / SVT2 30 oktober 2000 kl 22.25

Om Balett für alle med Peter Wahlbeck m fl tyckte Kritikerna ungefärligen:


Dennis Dahlqvist: Ja ("...jag gillar ju Wahlbeck, alla kategorier, det här Für alle-projektet är på många sätt briljant....Det här är nån slags modern absurdistisk teater...Wow! Det här är jätteintressant.")

Ingrid Elam: Nja ("...man har ju väldigt roligt medan man tittar på det, men jag är inte säker på att jag får med mig så mycket därifrån...det som försonar är denna värme...och jag gillade videoinslagen bäst")

P C Jersild: Nja ("...jag hade roligt, men jag hade inte roligt åt allt...men den där trummisen som spelar blir man ju jättehög av")

SVENSKA DAGBLADET 31 oktober 2000

Lustmord på klassisk balett
Kulturhuset: Balett für alle
av och med Peter Wahlbeck, Mikael Reuter, Magnus Roos
Musik, bild: Fredrik Emilson, Mikael Ericsson

Det var förstås en tidsfråga innan Peter Wahlbeck och de andra goa grabbarna i für alle-rörelsen skulle svinga skinkor, ben och bringor in i dansens underbara värld. Efter musik, teve, cabaret, bok, webb och teater är det alltså dags für balett. Det är en genrebeteckning att ta med många nypor salt - snarare handlar det om kroppskonst i denna "bonnmultimediala" föreställning som utan röd tråd och med amatörismen oblygt exponerad begår ett slags lustmord på klassisk balett, revydito, erotisk dans och kroppskult i största allmänhet. Det här är nog så långt från "kulturmänniskans seger över primitivismen" man kan komma. Men å andra sidan är musiken ett under av tonträffande pastisch på det mesta.

Inledningen är oroväckande seg med Wahlbecks välkomst- , pr- och brasklappsharanger, men sedan kommer en bön till "balettum, svettum, spiritus sanktus" som höjer humöret. Wahlbeck dyker upp som fixande fäbodjänta i flätor åtföljd av kroppskomiker Mikael Reuter i trikå och Magnus Roos trippande i nätstrumpor. De vill inget hellre än ha kroppskontakt via boxhandskar. Därpå följer Svansjön som historien om den fula ankungen eller hur Pavlovas döende svan tinar upp. Mycket har ton av studentspex och buskis; taffligheten är mer regel än undantag vilket även gäller den skakiga film som då och då blir mellanakt. Peter Wahlbeck driver med balett och opera som finkultur och dess roll som fernissa åt diverse politiska riktningar, men glömmer möjligtvis att opera faktiskt också är en folklig konstform.

Nåväl, här liksom där blir sponsorer och uppdragsgivare en viktig anpassningsfaktor, men publiken ska helst inte märka produktplaceringen. Ingen kan dock undgå vare sig moderaterna i www-revyn eller Mamma Scans närvaro. Det steks golfbullar i ett Chaplinskt nummer som lockar en dinosaurie (!) till grytan, och Reuter virar in sin kropp i falukorv och andra djur i en experimentell nattklubbsdans. Wahlbeck hinner få med en käck sjömansdans i Taubestil och en biltvättsblues också. Slutet kommer abrupt, som om idéerna trutit efter numret med den vitlöksbefriade swingande salamin. Summa summarum är Balett für alle varken vass satir eller riktigt fullödig underhållning. Snarare godmodigt Nonsens für alle.

Anna Ångström

EXPRESSEN 7 november 2000


HALLAND NYHETER 24 november 2000
Radikal och plump balett
BALETT FÜR ALLE
Av och med: Peter Wahlbeck, Mikael Reuter och Magnus Roos Musik, bild och teknik: Fredrik Emilson och Mikael Ericsson Längd: 1 timme 30 minuter Pusterviksteatern i Göteborg

Balett Für alle-projektet fortsätter i nya former och upplagor. Efter bland annat musik, teater och kabaré har turen nu kommit till balett für alle, som naturligtvis inte är någon traditionell dansföreställning. För att ingen ska behöva oroa sig över vad som komma skall inleder Peter Wahlbeck med en lång utläggning om sin "bondmultimedia". Han berättar att det kommer att bli kort och kul och inte långdraget och tråkigt som på teatern. Han förklarar tanken bakom für alle. Tanken att det ska finnas något för alla, såväl för akademiker som "för dig som är dum i huvet". Oss recensenter ger han tipset att använda formuleringare som "en doft av Robert Wilson". När han så förklarat och instruerat färdigt börjar det på riktigt. I rollen som lyteskomikern Fjönte Jönsson gör Peter Wahlbeck ny entré i långa blonda flätor och klänning. Med sig på scenen har han sin gamla kompanjon Mikael Reuter från Västerås och punktrummisen Magnus Roos från Växjö. Och visst blir det dans men inte precis "Svansjön" utan istället "Ankdammen" med killar i nätstrumpor och en ful svanunge som fryser fast i vattnet och drabbas av vitaminbrist. Det uttalade budskapet är att stoppa mobbningen och beställaren sägs vara Bris. All kultur är köpt eller sponsrad i Peter Wahlbecks delvis samhällskritiska föreställning. Det dansas sarkastiskt för moderaterna och för Scan och även den superkommersiella musikalbranschen får sig en känga. Charmen och problemet är ambitionen att tillfredsställa alla - utom kanske köttätande moderater. Det spretar som vanligt åt alla håll och tilltalet varierar - precis som Peter Wahlbeck säger - från bondkomikens dum i huvet-nivå till en mer politisk och konstnärligt avancerad nivå, vilket innebär att alla knappast gillar allt. Det mest sofistikerade är kanske musiken, som är skapad av Fredrik Emilson och Mikael Ericsson. Här varvas pastischer på folkliga musikstilar med läckra samplingar och tunga elektroniska dansrytmer. Förutom musik används också videoprojiceringar på stor duk i föreställningen. Det är till exempel en egyptisk trubadur som gör gräsliga versioner av gräsliga gamla hitlåtar och en hysterisk rockvideo där de tre herrarna på scenen agerar nudister och skakar sina salamikorvar på en solig strand. "Bondmultimedia" är faktiskt ingen dum benämning på den unika stil Peter Wahlbeck & Co har utvecklat under namnet für alle. Det är plumpt och radikalt på en gång. Humanistiskt och roligt nog för att man ska ursäkta svackorna och stolpskotten.

Recenserad av: Malin Henrikson

VÄSTMANSLANDS LÄNS TIDNING 2 december 2000


reportage
www.trumtrum.se
www.füralle.nu