KOMMUNISTEN HAR ORDET (fortsättning)

Jag har funderat mycket på det där med horor. Jag hade en jobbarpolare som ständigt köpte horor. Han hade familj och barn och körde dom till dagis innan han kom till jobbet och stämplade in. Jag tyckte det var lite dålig stil. Jag menar att han körde sina ungar i samma bil som han kanske hade knullat en hora i kvällen innan. Hans fru jobbade som natt- sköterska på Sahlgrenska och såg mycket bra ut. Jag funderade mycket på det där. Varför han gjorde det? Var det för att dom hade det dåligt hemma eller var det för att han ville känna makt och dominera eller var han bara kåt? Det finns för lite kärlek här på jorden. Alla bara tänker på sig själva och ska vara så moderna, tuffa och sexiga. Men som tur är så finns det en del vettiga människor som till exempel Trav-Arne Isaksson som har en så stark kärlek till kusken, travet och hästen att han nu tillsammans med Texas Magnusson bygger ett slags Hästland där man ska kunna bo året om. Det är ett ärligt försök att skapa ett nytt samhälle som förenar travsport, ordning och reda med Skansen. En annan av mina favoriter är Columbo Carlsson som skrev operan Bösseflöjten. Det blev ett jäkla ståhej när Trier försökte sätta upp den på Drottningholms teatern i somras. Recensenterna skrev ner den helt och hållet och fick den till och med totalförbjuden. Det är så typiskt för lilla Sverige. När nån för en gång skull försöker göra lite annorlunda politisk teater så ska det straffas med böter. Nej jag tycker ni ska skita i vad recensenterna skriver och bilda er en egen uppfattning  och inte döma Columbo bara för att han skriver som han gör. 

Ewa Bohlin sa en bra grej till mig efter den första rättegången när Povel stämde Columbo för dråp för att han hade visat dom där runkpåsarna som Staffan Burenstam-Jönsson hade sytt. Hon menade som så att det var ju inte för att Columbo namngav en massa seriefigurer som gjorde att han åkte fast. Nej, det var det där om Nazistguldet och karamellodiktstipendiet som gjorde att dom blev sura. Tydligen så var det någon slags smygadelstradition i från Lundsberg att alla studentspexare som får det där karamellodiktstipendiet måste slicka inne i påsen och ropa “Gulligunka, gullirunka, nu är jag också ordvrängarfjant!” Det hade visst Columbo fått reda på av ett befäl på Säpo när han jobbade där. Det visade sig senare att befälet hade en förlovningsring tillverkad av sådant där nazistguld och det gjorde att alla började tjata om det där nazistguldet som Wallenbergarna köpte av Hitler under andra världskriget. Varför ska dom hålla på och rota i det där i all evighet? Okey, det var jävligt äckligt av Wallenbergarna att köpa det där gamla tandguldet. Det fattar väl vem som helst. Men jag förstår inte riktigt kopplingen till Karamellodiktstipendiet? Låt stipendiaterna runka i den där påsen hur mycket dom vill. Det är ju trots allt deras pengar och inte Wallenbergarnas.

Harald Bengtsson

BOK FÛR ALLE