DAGENS NYHETER 25 APRIL 2002

 

Underhållning für alle med sorgsna toner Nybrokajen 11 Nutida musik
Obscura: Staffan Mårtensson, klarinett, Henrik Frendin, viola, Erik Lanninger, piano
Verk av P Q Phan, Atli Ingólfsson m fl

Stundom är man benägen att hålla med den person som hävdade att "om civilisationen hotas så är det vare sig av krig, sjukdomar eller stress utan av leda". Den massiva flod av alltmer imbecill underhållning, som skall hålla ledan stången, skapar blott ännu mer leda.

En släng av underhållningssleven fick på tisdagen radions och rikskonserters gemensamma Nutida musikserie när ståupp-komikern med mera Peter Wahlbeck engagerats som "curator" för kvällens konsert, där programmet utgjordes av nästan enbart uruppföranden. Den gamla tanken med en förmedlare som verkar inifrån det konstskapande skiktet och som kan kreera en intressant konsertsituation är naturligtvis inte dum, dilemmat i just det här fallet är att eventuella visuella inslag inte kan förmedlas i radioutsändningen. Mindre sannolikt är dock att man med hjälp av kändisar skulle kunna få nya lyssnare till den unga konstmusiken.

Måhända var det den nya arabtrenden som inspirerade Wahlbeck till att braskande inleda på någon sorts (hemgjord?) arabiska(?). Men första verket var vietnamesiskt, P Q Phans Once upon a time, en tvehågsen lyrisk musik mellan öst och väst. En anknytningspunkt mellan trion Obscura och det med Wahlbeck associerade projektet Für Alle var det äldre stycket Arbetslös. Den prosaiska texten om en arbetslös tonsättare som drömmer om beställningar lästes av Wahlbeck kompletterad av sorgsna toner. Placeringen i ett program fullt av beställningsverk kändes dock något paradoxal.

Nytt var emellertid österrikaren Roland Freisitzers 3rd study on planes, ett kvalitetsverk där den trevande gestiken i de musikaliskt enkla byggstenarna balanseras subtilt mellan stämmorna. Islänningen Atli Ingólfssons Trust me, även detta ett nytt stycke, hade mer kontinuerlig rörlighet med glissandognyende avsnitt mellan perioder av kaxighet och försjunkenhet. Men även här hade något intressant gjorts av triokombinationen.

Sista beställningsverket hette kort och gott Beställningsverk Für Alle, komponerat av Fredrik Emilson och Mikael Ericsson. Glesbygdsromantik, kaninjakt och fylleslag är titlarna på tre av verkets tio korta satser. Rätt underhållande, men troligen seriöst menat.

LARS HEDBLAD SVENSKA DAGBLADET 25 APRIL 2002

Konstmusik mötte ståuppkomik

Peter Wahlbeck och Obscura bjöd på en blandad kompott
Gränsöverskridande kulturformer har aldrig tidigare varit på modet så som nu. Oväntade möten blir tankeväckande och ger nya associationer. Kontrasterna gör att världen kan framstå just så absurd som den är. Vem hade till exempel väntat sig att den riksbekante ståupparen Peter Wahlbeck skulle konfronteras med en kammarmusiktrio som spelar nutida konstmusik? Ja, kanske inte så många.

Ung publik
Mötet skedde emellertid i lördags kväll på ungdomscentret Diezel i Halmstad då den eminente herr Wahlbeck som konferencier (med mera) ställdes mot den etablerade trion Obscura bestående av tre ledande stockholmsmusiker. Publiken bestod som väntat eller oväntat inte av den traditionella kammarmusikpubliken med övervägande delen välklädda medelålders och äldre damer och herrar. I stället dominerades tillställningen av ungdomar som gissningsvis hade lockats dit av ståupparens dragningskraft. Fast någon som sade sig veta påstod att ungdomarna hade varit där ändå - fan tro’t! Som väntat var Peter Wahlbeck underhållande, men inte bara det. Han var även lagom utmanande och kittlade såväl känslan som intellektet.

Rotvälska
Inledningsvis presenterade han musikerna på något slags halvt obegriplig utrikisk rotvälska varpå han under konsertens gång inte försummade tillfället att med lätt ironi kärleksfullt häckla den hypermodernistiska musik som framfördes. Följde gjorde en lätt parodisk text om hur det är att vara arbetslös och denna kontrasterades avgrundsdjupt av hjärtskärande tongångar. Inte nog med detta - Peter Wahlbeck såg sig även föranlåten att sjunga, som i en sång till Pehr Gyllenhammar eller i en rock and roll-aria delvis byggd på operaschabloner. Båda styckena var hämtade ur Fredrik Emilsons och Mikael Ericssons ”Für alle-Potpurri” där även ”Eddie the pig theme” och ”Tv-slyna” ingick. Samma komponisters ”Beställningsverk für alle”, där det märkliga partituret satt upphängt till allmänt beskådande, varvades med tre hästdikter där det litterära värdet nog kan ifrågasättas utifrån vilka kriterier som helst. Peter Wahlbecks alla inpass varvades med en nutida musik som ter sig nog så besvärlig för de flesta öron. Men bortsett från det fåtal som ganska snart trodde sig ha insett att de hamnat på fel ställe så satt resten av publiken kvar som små änglar, väluppfostrade och om än inte hängivna så i alla fall deltagande med öppna sinnen. Eloge!

I den något svårtillgängliga repertoar som spelades framförde med skicklighet Staffan Mårtensson, klarinett, Henrik Frendin, viola och Erik Lanninger, piano stycket ”Once upon a time” av vietnamesen P Q Phan, där tongångar från öst och väst förenades, samt ett lika säreget som rivigt stycke av isländaren Atli Ingólfsson. Borde lockat fler I den blandade kompotten återfanns även Joakim Milders ”Light Mirror”, med sina dragningar åt jazzhållet, och österrikaren Roland Freisitzers fragmentariskt strukturerade ”3rd Study on Planes” med givna associationer till tonsättarens landsman Anton Webern. Detta projekt från Rikskonserters sida, som i Halland tyvärr endast nådde halmstadpubliken, borde ha lockat en långt större och bredare åhörarskara än vad som nu hade nappat på detta unika erbjudande - som ju dessutom var gratis!

SVEN ANDERSSON HALLANDSPOSTEN 6 MAJ 2002