KVARNOFONI - MILLOPHONIA / MIKAEL ERICSSON / 2012-
Permanent ljudinstallation, Harp Art Lab, Harplinge Väderkvarn, Sweden
22 x 22 x 28 m

Kvarnofonen är ett permanent ljudkonstverk som använder sig av Harplinge väderkvarns vingar och maskineri. I den sju våningar höga byggnaden har en självspelande orgel installerats som drivs av vindkraft. Projektet startades 2010 och har sedan utvecklats i etapper. Under 2012 påbörjades installerades Kvarnofonen och demonstrerades inför publik hela sommaren. Fullt utbyggd kommer Kvarnofonen att bestå av över 300 orgelpipor som styrs av en självspelande, mekanisk maskin med rörliga delar som varierar från några millimeter till över 20 meter. Sommaren 2013 kommer Kvarnofonen att köras på fasta tider.

Kulturbryggan, Stiftelsen Framtidens kultur och Stiftelsen Längmanska Kulturfonden har gett stöd till Kvarnofonen.

Kulturbryggan har kommit med en rapport som nu finns som PDF. Av 255 beviljade projekt presenteras 10 projekt i rapporten, däribland - KVARNOFONI 2012! Finns att läsa som PDF här.

MILLOPHONIA - since 2012
Millophonia is a site specific sound installation in Harp Art Lab windmill by Mikael Ericsson. The sails, of the windmill, are running two enormous bellows that are supplying a modified pipe organ with air. The sound is controlled by a pneumatic mechanism that operates the pipe organ action via piano-rolls that are preprogrammed by the artist. This procedure is 100% handmade by cutting, punching and stitching it all together to feed Millophonia with fresh sound art.

How it works:
The machinery is connected to a self playing pipe organ that produces sounds from the energy generated by the wind. The energy is then transferred into a series of bellows that are blowing air into hundreds of organ pipes. The sound is controlled by a pneumatic mechanism that operates the pipe organ action via pre-programmed piano rolls of perforated papers. The first self playing piano was invented around 1895, the same year as Harplinge Windmill was built.

The windmill is one of the largest "smock mills" in Northern Europe, and serves as an important landmark for the small village of Harplinge on the Swedish West coast.

The project is conducted by Harp Art Lab - a laboratory for contemporary art located in Harplinge windmill on the Swedish westcoast.


More videos
Photo gallery



Ur Kulturbryggans rapport:

Att skapa något nytt av något gammalt baserat på en otippad idé är ett återkommande drag bland projekten som Kulturbryggan stöder. Kvarnofoni är ett sådant exempel. Kvarnofonen är ett permanent ljudkonstverk av konstnären Mikael Ericsson.

Installationen finns i Harplinge väderkvarn, en sju våningar hög byggnad som är Sveriges största, fullt fungerande väderkvarn. Projektägaren ville installera en självspelande orgel som drivs av vindkraft. Projektets komplexitet krävde att man fortsatte att bygga, testa och ändra installationen, även när den öppnade för besökare under sommaren 2012. Besökarna mötte därför inte en färdig produkt utan kunde istället följa den pågående processen. Dagligen gjordes ljuddemonstrationer som man aldrig visste hur de skulle sluta.

”Kvarnofonen visade sig vara både excentrisk och stökig men också visuell och rolig. Responsen från besökarna var helt klart en av höjdpunkterna. Projektet var ett led i arbetet med att skapa en framtida scen för ny musik och ljudkonst i Kvarnofonen”, säger Mikael Ericsson.

Ett exempel på hur man på ett nyskapande sätt kan ta vara på kulturarvet.




KASSEL VS. HARPLINGE
Documenta Kassel
Harp Art Lab, Harplinge

I Kassel, Tyskland, pågår nu Documenta, ett av världens största konstevenemang. Utställningen sker vart femte år och försöker fånga och lyfta fram det mest intressanta på konstscenen. Den började 1955 som en motreaktion till nazitysklands konstideal där mycket av det moderna sågs som ”entartarte kunst”, dvs. urartad konst. Tyskland har haft åtskilliga betydande konstnärer sedan andra världskriget och Berlin är för närvarande något av världens konstcentrum. Venedigbiennalen har möjligen större genomslag än Documenta men kanske inte samma intellektuella tyngd. En del saker som kuratorerna kring Documenta lyfter fram kan dock ha några år på nacken, men passar av någon anledning väl in i årets tema. Förra årets Documenta bjöd på en hel del monumentala verk och Ai Weiwei fick mycket utrymme.

Denna Documentautställning hade inga sådana stora installationer och aktioner, utställningarna var även utplacerade på flera intressanta postindustriella lokaler samt i rivningshus. Temat är kris och återhämtning och utställningen pågår tom 16/9 2012. Flera verk och projekt knöt an till återvinning, olika slags ekonomier och kreativa lösningar kring jordens resurser. Hur man värderar bl.a. tid, plats och jord ifrågasätts på Documenta. Många verk var lågmälda och hoppfulla kring hur människan tar sig igenom omöjliga situationer och åstadkommer enastående prestationer. Ett starkt verk behandlade Korbinian Aigners äpplen. Han kultiverade inte mindre än sex nya äpplesorter under sin tid i koncentrationslägret i Dachau.

Ett videoverk som också var en performance under några av utställningens första 100 dagar var Llyn Foulkes The Machine (sök gärna på youtube). Konstnären Foulkes har sammanställt ett slags orgel och trumset med bl.a. tutorna från diverse veteranbilar. Resultatet tillsammans med Foulkes politiska texter och hans egen karisma blir helt fascinerande. Och alla tutorna spelar rent och verkar som gjorda för detta sitt nya ändamål.

I den lilla sömniga byn Harplinge strax norr om Halmstad finns ett verk som faktiskt slår det mesta på Documenta. Detta är Kvarnofonin eller ”Harp Art Lab”. Harplinges gamla kvarn från 1895 har genom Julijana Nemeti och Mikael Ericssons omsorg blivit omvandlat till en mötesplats och en alternativ konstscen. Men kvarnen är långt mer än detta. Kvarnvingarna driver två enorma blåsbälgar som i sin tur ger luft till en ommonterad gammal kyrkorgel. Men detta är inte allt. Håll i er. Orgeln i sin tur, fungerar som ett självspelande piano, med hålkort. Ericsson har skaffat sig en betydande samling av dessa notpapper för självspelande pianon. ”Harp Art Lab” skall fungera som en samlingsplats för gränsöverskridande konst, konstmusik och liknande. Galleriet verkar som ett konstnärsdrivet projekt och kommer bjuda in nya konstnärer och musiker för att utveckla kvarnen. För närvarande visas Julijana Nemetis suggestiva och drömska landskapsfotografier i galleriet på nedre plan. Under invigningen användes dock kvarnens alla sju plan för en gemensam konsert och ett enda ljudevenemang.

Mikael Eriksson är mest känd för sina insatser kring ”für alle”-projektet som han tillsammans med Peter Wahlbeck ifrågasatte bl.a. konst, samhälle och politik med. Ericsson har om och om igen gett sig i kast med diverse sisyfosprojekt och verk av mer komplicerad natur, men detta verk får till dags datum ses som hans största insats inom svenskt kulturliv. ”Harp Art Lab” är alltså ett synnerligen intressant konstverk och plattform, vilket liksom de bästa verken på Documenta erbjuder någonting positivt för framtiden där konstnärer och besökare kan mötas och skapa tillsammans.

Jakob Anckarsvärd
Tidningen Kulturen 2012 08 08



KASSEL VS. HARPLINGE
Documenta, Kassel, Germany
Harp Art Lab, Harplinge, Sweden

One of the biggest art events in the world is taking place right now in Kassel, Germany. It’s an event that takes place every five years, the ambition is to try to show the most interesting things from the art scene. It all started in 1955 as a reaction to the nazi-germany ideal of art, modern art was perceived as “entartarte kunst” – degenerated art. There have been many important German artists since World War 2 and Berlin is right now considered to be an international art capital. The Venice biennale has probably a bigger impact than Documenta, but it has not the same intellectual value. Some of the things that are exhibited at Documenta may be a little bit out to date but they are still well presented with this year’s theme. Last year there where a couple of monumental art pieces at Documenta and Ai Weiwei got a lot of attention.

This Documenta exhibition did not have any big installations or actions, the exhibitions took place in various interesting places such as post-industrials buildings and abandoned houses. The theme is crises and recovery, the exhibition will close on the 16th of September.
Some of the art works are focusing on recycling, different economies and creative solution regarding the resources of the earth. At the Documenta the time, place and earth is being questioned. Many of the art works where hopeful about how the human being comes back from impossible situations in a great way.
A very strong piece of art was about the apples of Korbinian Aigners, he cultured not less than six new kind of apples during his time at the Dachau concentration camp in Dachau.

A video installation that was exhibited and performed during the first 100 days of the exhibition was Llyn Foulkes The machine. Foulkes has assembled a kind of organ and drums, with honks from various old cars. The result of this with Foulkes political texts and his own charisma is quite fascinating. All the honks are playing so well that is seems they where made for this specific purpose.

In the small and quiet village of Harplinge, north of Halmstad, there is a work of art that actually is better than almost everything at Documenta. It’s Millophonia, Harp Art Lab, Sweden. The old Harplinge Väderkvarn (1895) has been transformed into a meeting point and an alternative art scene by the artists Julijana Nemeti and Mikael Ericsson. But the windmill is much more than just that.
The sails of the windmill are running two enormous bellows that are supplying a modified old church organ with air. And this is not all, hear this. The organ is operating as a self-playing piano with piano rolls. Mikael Ericsson has an impressive collection of player piano rolls. The ambition of Harp Art Lab is to be a meeting point for cross-border art, sound art and similar expressions. The artists are running the gallery and a part of the project is to invite artists and musicians to develop the windmill. At the moment there is an exhibition on the ground floor showing suggestive and dreamy landscape photography, by Julijana Nemeti. At the opening all seven floors was used to perform a one of a kind concert.

Mikael Ericsson is mostly known for his and Peter Wahlbeck’s project “Für Alle”, where they questioned art, society and politics. Ericsson has repeatedly developed very complicated Sisyphus projects but this project has to be his biggest achievement in the Swedish art scene. Harp Art Lab - Creating innovative energy is indeed a very interesting piece of art and a platform, such as the best pieces of art at Documenta it offers some positive things for the future where artists and audience can meet and create together.

Jakob Anckarsvärd
Tidningen Kulturen 2012 08 08




Mikael Ericsson has received financial support from Kulturbryggan and Framtidens Kultur to develop the sound installation Millophonia.


View more projects by Mikael Ericsson